Paradrummen

I samband med H.M. Konungens representation stänger våningarna helt eller delvis.

Se Festvåningen som används vid galamiddagar, konseljer och riksdagssupéer, Gästvåningen som används som bostad för officiellt gästande statschefer och Bernadottevåningen som används vid medaljutdelningar och högtidliga audienser.

De väl bevarade inredningarna ger en inblick i historien från tidigt 1700-tal och framåt, där varje monark har lämnat spår efter sin tid. Här ses bland annat Gustav III:s paradsängkammare, Oskar II:s skrivrum och det senast inredda rummet – Kung Carl XVI Gustafs Jubileumsrum.

Till Representationsvåningarna hör också Rikssalen med drottning Kristinas silvertron och Ordenssalarna med en permanent utställning om de kungliga ordnarna.

Bernadottevåningen

Bernadottevåningen som ligger i slottets norra länga består av 14 rum. Inflyttningsåret 1754 blev detta kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrikas bostad.

Pelarsalen, i våningens nordvästra hörn, var ursprungligen Adolf Fredriks matsal. Idag präglas rummet huvudsakligen av 1780-talet då Gustav III lät modernisera rummet.

Efter Pelarsalen kommer man rakt in i 1800-talets ståt i Victoriasalongen. Såväl ljuskronorna som mattan är av imponerande storlek. Rummet är ett bra exempel på den viktorianska stilen.

I Bernadottegalleriet finns tavlor på nästan alla äldre medlemmar av kungahuset. Självklart är rummet ett utmärkt ställe att berätta om Karl XIV Johan och det oroliga tidiga 1800-talet.

Påföljande rum används idag vid högtidliga audienser. Bredvid ligger det nyinredda Jubileumsrummet som får representera vår egen tids konsthantverkskicklighet.

I våningens sista rum är gallerisamlingen utbyggd med ytterligare ett antal målningar på medlemmar av kungafamiljen. Här finns bland andra Gustaf VI Adolf, kronprinsessan Margareta och vårt nuvarande kungapar, Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia.

Festvåningen

Festvåningen består av nio paradrum. Den ursprungliga planeringen gjordes under stormaktstiden av slottsarkitekten Nicodemus Tessin den yngre. Allt blev inte klart men trots detta saknar våningen motstycke i norra Europa.

I Festvåningens nordvästra hörn ligger Konseljsalen. Rummet används än idag vid informationskonseljer, det vill säga möten mellan Kung och regering. Ursprungligen var här Gustav III:s matsal. Där hölls publika spisningar vilket innebar att endast medlemmarna av kungahuset satt till bords och övriga gäster fick se på!

Några rum längre in finns Gustav III:s paradsängkammare. I detta rum dog Gustav III av den skada som Ankarströms skott förorsakade honom två veckor tidigare.

Påföljande rum är Karl XI:s galleri, med slottet Versailles spegelgallerie som förebild. Här finns en imponerande takmålning som handlar om Karl XI:s krig i Skåne på 1670-talet. Men rummet är kanske mest känt som det rum där representationsmiddagarna hålls idag. Återigen har vi här möjlighet att skildra delar av vår stormaktshistoria såväl som inblickar i slottets nutida representation.

Våningens sista rum är slottets balsal – mer känt som Vita Havet. Balsalen används numera inte så ofta för dans men fungerar fortfarande som sällskapsrum vid de återkommande representationsmiddagarna.

Gästvåningen

I Gästvåningen finns möbler från skilda epoker. Huvudsakligen är de tillverkade i Stockholm under 1700- och 1800-talet. För den stilhistoriskt intresserade är därför våningen ett utmärkt besöksmål.

Men stilhistorien kan också berikas med nutidshistoria. Gästvåningen används idag vid statsbesök som bostad för gästande statschefer.

Rikssalen

Arkitekt Carl Hårleman ledde det magnifika inredningsarbetet av Rikssalen och utformade rummet i nära anslutning till Nicodemus Tessin den yngres ritningar.

Till 1755 års riksdag stod salen färdig att tas i bruk och var platsen för ständernas gemensamma möten under kungens ordförandeskap. Rikets sal har genom tiderna gett rum för symboliskt stora händelser och Kungen öppnade riksdagen här under högtidliga former varje år fram till och med 1974. Än idag används Rikssalen vid officiella högtidligheter.

I Rikssalen finns Silvertronen, en av slottets höjdpunkter.

Ordenssalarna

I Ordenssalarna visas en permanent utställning om de kungliga ordnarna. Ordenssalarna består av fyra salar, en sal för varje orden: 

Serafimerorden är Sveriges förnämsta ordensutmärkelse och har endast en grad. Den utdelas numera endast till medlemmar av det svenska kungahuset och till utländska statschefer. Till orden hör även Serafimermedaljen, som idag disponeras av H.M. Konungen.

Svärdsorden instiftad 1748 förlänas militär personal som inom det militära området har gjort personliga insatser för Sverige eller för svenska intressen.

Nordstjärneorden instiftad 1748 är avsedd som belöning för personliga insatser för Sverige eller för svenska intressen, särskilt inom offentlig verksamhet, samt för väl förrättade allmänna värv och uppdrag.

Vasaorden instiftades år 1772 av Gustav III som belöning för förtjänster inom en rad områden, där Svärds- och Nordstjärneordnarna inte kunde komma i fråga. Den förlänas idag för personliga insatser för Sverige eller för svenska intressen, särskilt inom icke offentlig verksamhet, samt för väl förrättade allmänna värv och uppdrag.

Toppbilden: Karl XI:s galleri i Festvåningen skapades med Versailles spegelgallerie som förebild. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se