28 storslagna bilder

Våren 1995 invigde H.M. Konungen världens första nationalstadspark, skapad av de gamla kungliga parkerna Djurgården-Haga-Ulriksdal. För att fira 25-årsjubileet visas fotoutställningen Nationalstadsparken 25 år, där parkens rika mångfald skildras i 28 storslagna bilder.

Kungliga Nationalstadsparken, huvudstadens gröna lunga, sträcker sig från Ulriksdal i nordväst, via Haga-Brunnsviken och Djurgården till Fjäderholmarna i sydost. Den 27 km2 stora parken löper genom tre kommuner, Stockholm, Solna och Lidingö, och rymmer unik natur och kultur; allt från kungliga slott till utrotningshotade arter.

I utställningen Nationalstadsparken 25 år, som visas på Raoul Wallenbergs torg vid Nybroplan i Stockholm, ser du hur naturfotografer har skildrat denna rika plats under årets alla skiftningar. Vi står öga mot öga med den utrotningshotade bredbandade ekbarkbocken och en hungrig snok. Vi möter gäss och kor i morgonrodnad och en grönskimrande bäver på morgondopp. Vi ser ekens förmåga att skänka liv åt ekorrar, kattugglor och nötskrikor. Men staden är inte långt borta, särskilt inte för uven på gärdesbalkongen eller rådjuren som ska ta sig genom parkens trånga getingmidja. Bilden med motorvägen som klyver landskapet varslar om den växande stadens krav på utrymme.

Nationalstadsparken är inte bara huvudstadens främsta besöksmål, utan även dess främsta leverantör av så kallade ekosystemtjänster, tjänster som naturen ger oss, som är gratis men ovärderliga, som t ex pollinering, vattenrening och syre, men också förmågan att lindra effekterna av allt värre skyfall och värmeböljor som kommer med klimatförändringarna.

År 2050 bor 70% av jordens befolkning i städer, och grön stadsplanering blir då en överlevnadsfråga. Då blir stora parker som denna livsviktiga. Nationalstadsparken ska vi värna, vårda och visa!

Fotoutställningen Nationalstadsparken 25 år,
visas på Raoul Wallenbergs torg vid Nybroplan i Stockholm, fram till och med 13 september.

Fotografer: Johan Lind, Johan Sjölander, Henrik Ekman, Stefan Oscarsson, Jens Rydell, Fatima Boukarchid, Fredrik Nordenskjöld, Jeppe Wikström och Eddie Granlund.

Visningar:
Måndag 17/8, 24/8, 31/8, 7/9 kl 15.00-17.00 visar projektledare Henrik Waldenström, WWF, utställningen. Fri entré.

Toppbilden: Djurgårdsbrunnskanalen: En ö på nytt. Tvåspannet från Hovstallet på morgontur längs Djurgårdsbrunnskanalen, invigd 1834. Södra Djurgården var länge en ö, Walmundsön, där Klara kloster bedrev jordbruk tills kung Karl Knutson köpte ön på 1400-talet. Än idag ligger Djurgården under så kallad kunglig dispositionsrätt. Med tiden grundades sundet upp av landhöjningen och ön blev en del av fastlandet. Med kanalbygget blev det en ö igen.
Foto: Johan Sjölander

Ekbarkbock: Den mest hotade. Nationalstadsparken är hem åt många sällsynta arter men ingen så hotad som den bredbandade ekbarkbocken. Förr var den spridd i landets ekområden, nu finns den bara på Norra och Södra Djurgården. Den lägger sina ägg i barken på nyligen döda ekstammar eller grova grenar, där larven lever mellan ett och två år. Att likna en farlig geting ger ett visst skydd mot fiender. Foto: Johan Lind

Djurgården från luften: Stadens gröna lunga. Kungliga Nationalstadsparken är en grön lunga inpå storstaden. I tider av klimatförändring kan den lindra extrema väderhändelser som häftiga skyfall och värmeböljor. Djurgården var kungarnas jaktpark från 1579 till 1828. Hela Djurgården var omgärdat av ett två mil långt stängsel. Där jagade regenter som Karl XI kronhjort och dovhjort och om vintern även vargar som kom in över isen. Foto: Jeppe Wikström

Berguv: Urbana uvar. Berguven hör till Nationalstadsparkens invånare även om den inte häckar varje år. På 90-talet blev uvparet Görel och Karl-Edward TV-kändisar. De häckade i en ruin på gasverkstomten. De två är borta men andra har kommit i deras ställe och häckat med varierande framgång. Närheten till staden skrämmer dem inte och uvens dova rop kan höras även från någon av Gärdets funkisbalkonger. Foto: Johan Lind

Kungl. Djurgården / Nationalstadsparken

Utställning