Skattkammarens historia

Riksregalierna har varit i statlig ägo sedan slutet av 1500-talet. Historien om hur regalierna kom att ställas ut i Skattkammaren är lång, det tog över sextio år från idé till invigning.

Då den svensk-polske Sigismund lät meddela att han skulle styra Sverige från Krakow och hade för avsikt att föra med sig regalierna dit, lät hertig Karl (IX), under kungens frånvaro, hastigt 1594 driva igenom den lag som gäller än idag, att riksregalierna inte tillhör kungen utan staten! Ansvaret lades hos Räntekammaren, idag Kammarkollegiet.

Idén om en utställning

Önskemålet att kunna visa upp riksregalierna är inte nytt. Riksregalierna låg förvarade i Riksbankens källarvalv i nuvarande Riksdagshuset, och visades bara upp någon gång om året, som vid Riksdagens högtidliga öppnande. Redan 1908 lämnade konsthistorikern Fredrik Martin in ett förslag till riksdagen om att regalierna bör visas upp för allmänheten, som i London, Wien, Moskva och Köpenhamn. Förslaget ledde fram till en utredning som drog ut på tiden ända till 1929, då man kom fram till att inga lämpliga lokaler fanns tillgängliga. 1951 togs förslaget upp igen, återigen utan några konkreta resultat.

Hjulen sätts i rullning under 60-talet

När Husgerådskammarens överintendent Stig Fogelmarck 1964 blev ombedd att skriva en artikel om riksregaliernas utställande började hjulen äntligen rulla. Att regalierna skulle stå utställda på Kungliga slottet var alla överens om – men var? Bland förslagen omnämns nuvarande Ordenssalarna i slottets västra länga, men där gick inte säkerheten att garantera.

1967 godkände Byggnadsstyrelsen Fogelmarcks förslag att man skulle utnyttja valven under Rikssalen för ändamålet. I valven hade sedan Karl XV:s dagar firman J. Cederlunds Söner haft lagerlokaler för sin punschtillverkning. Det största fatet, Stora Stycket, rymde 24 000 liter. Drottning Sofia på sin tid klagade över att det doftade punsch ända upp i Slottskyrkan. 1917 övertogs punschtillverkningen och lokalerna av AB Vin- & Spritcentralen. 1966 hade de lämnat slottet för att flytta verksamheten till Årsta.

Moderna utställningsrum skapas

Det slutgiltiga beslutet togs av Riksdagen 1969. Arkitekt blev Sven Ivar Lind, sedan 1959 slottsarkitekt vid Stockholms slott. Tanken med inredningen är att den enkla trappan ned, med vitputsade väggar och nakna glödlampor, ska ge en kontrast till ädelstenarna och konsthantverket när man väl kommer in i valven. Montrarna skulle inte heller konkurrera med innehållet, utan gjordes i strikt, brunmålat järn och på botten av montrarna lades brunt läder. Golvet i valven lades med rosa Roslagssandsten, en liten blinkning till hur golvet såg ut i valven under Riksbanken. Ljussättningen var ytterst modern, med strålkastare som gav punktbelysning endast på regalierna. Detta skulle ge sken av att regalierna svävade fritt i luften. Av säkerhetsskäl för besökarna fick man dock komplettera detta med allmänbelysning, bland annat under montrarna. Nya dörröppningar behövdes och när man bröt upp väggen på två ställen hittades tegelstenar med stämplar från Gripsholms tegelbruk. Dessa, tillsammans med ytterligare stenar med klöv- och skoavtryck, ligger inmurade i golvet i dörröppningarna mellan valven.

Fyra kronor för vuxna, två för barn

Allt stod färdigt på våren 1970. Den 12 maj invigdes Skattkammaren i närvaro av kung Gustaf VI Adolf, prinsessan Sibylla och hedersgästen drottning Helena av Rumänien, och den 20 maj öppnade utställningen för allmänheten. Öppettiderna var 10–16 på vardagar och 13–17 på söndagar. Inträdespriset låg på 4 kronor för vuxna och 2 för barn.

Toppbilden: Erik XIVs krona – symbolen för Sveriges regerande monark, placerad framför Svenotapeten i Skattkammaren på Kungliga slottet. Utförd i Stockholm 1561 av Cornelis ver Weiden. Foto: Kungligaslotten.se

Besök Skattkammaren
Läs om drottningkronan med revolutionsideal